Idag "råkade" jag gå in i en affär i lidk efter jobbet som jag alltid tyckt haft lite "tant" kläder... Antingen har jag blivit äldre eller så har dom poppat till sig, väljer de sist nämnda:) Hittade två super fina blusar och en skjorta till Pierre, In Wear tror jag affären hette.. fick ett armband av expiditen, och innan var jag på Elins och köpte en fin liten sak och då skickade hon med lite ljus, så gulligt.. tänkte på Gustav när jag satte mig i bilen , hur han alltid log och härmade min röst när jag kom hem om någon gett mig något gratis...och sen skrattade vi alltid och han avslutade alltid med att säga att "vi skulle hamna på fattighuset,,då kontrade jag med "då är vi välklädda iallafall...tänkt mycket på Gustav idag, kanske för jag pratade med Ann igår om att dom fått sin lilla flicka , Beccas lillasyster..vi pratade om förlossning..och då kommer jag såå klart ihåg massa saker, hur stolt Gustav var...hur liten Carl varnär jag blev änka..hemskt ord..änka. ja herregud känns fortfarande så overkligt att Gustav är död......sen som alltid är mitt liv som "två liv", kommer hem kryper upp i soffan i Pierres famn och försöker vara och leva i nuet....mår bra i hans famn..tänker på hur fort livet kan vända..på en sekund...har så mycket oro över Carl att jag på riktigt inser att de är osunt..är inte Carl vaken när jag ringer hem till Pierre på morgonen så går det en kall ilning genom min kropp och jag hinner fantisera all möjlig konstiga fruktansvärda saker samtidigt som jag tvingar Pierre att gå in och se så Carl lever....är det normalt?..nä knappast..men svårt att få bort..kommer jag alltid va sådan tro? kanske...vem vet...