Idag sa Carl att han har två pappor så tog visade han med fingrarna " pappa ustav imelen" pappa Pierre" men bara en mamma tiela".. Carl säger mer och mer pappa till Pierre, ibörjan kändes det ovant, konstigt jag ville då samtidigt rättfärda det och prata om Gustav till Carl..är ju såklart att Pierre blir som hans pappa i livet. Otroligt glad för både min och Carls skull att Pierre kommit in i våra liv.
Gustav kommer också alltid vara hans pappa men inte med oss..flummigt och konstigt.. Mycket svårare än vad jag trodde det skulle bli... Carl kommer ju bara lära känna Gustav genom "oss" vi som berättar hur fantastisk hans pappa var.tur att Gustavs (våra)vänner är så fina och bryr sig om Carl och mig, där 40 mil inte spelar någon roll....
Dom kommer alltid kunna berätta fina minnen. Sen finns ju Gustav alltid med på ett sätt i Carl, han lämnade faktiskt en son efter sig! En helt underbar liten kille, som är mitt allt..
Herregud så svårt det är... håller med dig om att det är svårare än väntat.. Man är ju glad för att livet har vänt, att en pappa har klivit in men jag tror att det tar lång tid innan det känns helt naturligt. Det finns ju trots allt två pappor, en i himlen och en på jorden.... Ta hand om er! Kram!
SvaraRaderaMikaela du är så klok! Kram från Åsa
SvaraRadera