Prinsen hos mormor och morfar i helgen

Orkar knappt med mig själv såna här kvällar..stackars Pierre.. Galet rastlös.. Fast jag tränade...tänkt på Gustav massor idag....kanske för jag vaknade inatt och Pierre låg utan täcke kändes kall och sov tyst..allt för tyst fick panik så han vaknade, sen vaknade Carl...kröp ner i Carls säng och snosade på hans duntäckta huvud..känns som dun..så mjukt...somnade där....inte lika skönt för kroppen att vakna där..hatar den känslan när paniken infinner sig...när försvinner det??
Saknar Sthlm som tusan..älskar mitt hus älskar mitt jobb, men saknar allt det andra....vänner....tjejkompisar...Goa tjejmiddagar..åh önskade Sthlm låg lika långt bort som gbg..vad enkelt allt skulle vara då....