Vardag och ständigt ett "dåligt" samvete för något.. Dåligt samvete för skyndar sig från jobbet trots att pappers högen skriker "sitt kvar gör klart.." dåligt samvete för stressar in på dagis och det markant syns en irretation från min sida när Carl vägrar ta på sig utan vill leka en variation på kurra gömma, där det går ut på springa med höga glädje tjut så fort mamma (jag ) närmar sig med ytterkläder,... dåligt samvete när fil & musli blir kvällens middag och kostcirkel,... dåligt samvete när sagan blir halv för jag själv nästan somnar och säger nu va sagan slut nu sover vi...dåligt samvete för det är för kort tid på dygnet som hinns spenderas med Carl..dåligt samvete när jag kommer stressad till dagis och han är ensam kvar.. dåligt samvete för tvätt vik högen är så stor så att jag nästan blir chockad över att vi faktiskt har så mycket kläder... dåligt samvete för den uteblivna träningen..dåligt samvete för jag inte hinner ringa mina väner...Är detta vad man kallar vardag??... Ständig stress & dåligt samvete... så istället har jag i kväll låtit tvätthögen och alla måsten vänta,, tills i morgon i alla fall.. Pierre är och kollar på bandy match tydligen spelar Villa i kväll.. Carl sussar, han somnade tidigt, kändes som han håller på bli sjuk.. Och nu säger jag något förbjudet som jag är säker på att många föräldrar tänker..NEJ han får inte bli sjuk för jag HINNER inte..! Är inte det helt galet att man tänker så egoistisk, jag hinner inte va hemma och vabba..det är sanningen..tragiskt,,..
I morgon ska jag i alla fall masa mig iväg på spinning med Pierres mamma..fy återstår och se om jag kan röra mig på torsdag..var verkligen inte igår jag tränade, men saknar träningen enormt mycket.. Jag saknar onsdags badminton med tjejerna mer än vad jag någonsin kunde tro..Inte för att vi svettades så mycket utan den sociala biten..