Vart ska jag egentligen börja... så mycket har hänt.... sitter i mitt hus med datorn i knät, prinsen sussar i sin säng och Pierre är och jobbar..tänk att jag faktiskt hat någon som kommer hem sen till mig..lyxigt...Hade någon för 8mån sagt det till mig hade jag skrattat (el gråtit) för de hade jag aldrig trott på.. Livet går vidare med ett ärr i hjärtat som jag lär mig leva med för varje dag.. sorgen kommer alltid finnas där..men jag skrattar och kan känna kärlek igen..konstigt...och har haft tur som fått en sån fin kille, som står ut med mig...inte alltid lätt...
Prinsen har blivit stora killen och pratar för fullt..måste ärvt av mig..:)
Min vardag går i rasande fart..konstigt för innan satt jag i en grå zon och bara väntade på att livet skulle börja igen.. sen jag flyttade "hem" till lidk har saker förändras..jag har fått ett kanon jobb som jag älskar..är sambo.. Ja ni hörde rätt..vi satsar och bor ihop som en familj.. Konstigt ord..familj..vad betyder egentligen det... vår version av "familj" de funkar toppen ...Pierre lämnar prinsen varje dag på dagis och jag hämtar...så behöver han inte gå så långa dagar..jag går upp åker till jobbet och dom sover...jag vaknar fortfarande och känner om Pierre har puls...har sällan mardömmar..gråter fortfarande ibland..såklart..saknad finns...kärlek finns...enorm kärlek till Carl..blir varm i hjärtat när jag ser hur Pierre tar sig an Carl och mig..älskar att bo så nära min bästis..vilken vän..